Svensk sommar

Solen lyser, jag fryser
Molnen är borta, shortsen är korta
Himlen är blå, det är också min tå
Vattnet är kallt, det är badande barn överallt
Regnet öser ner, jag skrattar och ler


Dikt: Svensk sommar
Av: Maria och Sara
(sommaren 2009)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0